Landskapet kring Nordsjötoppen har förändrats rätt radikalt under de senaste hundra åren. Det har genomgått en omvandling från odlingslandskap till soptipp och vidare till ett naturparadis.
1930-talet
Ångbåtstrafi ken på 1880-talet resulterade i villabebyggelse i Nordsjö. Bland annat Nordsjö gård och Rastböle gård hade odlingar i Nordsjö. Industriverksamheten inleddes i Nordsjö när Saseka, som tillverkade lätt betong och tegelstenar, köpte mark av Nordsjö gård år 1937.
1960-talet
Soptippen i Nordsjö grundades på 1960-talet. Helsingfors stad körde kommunalt avfall till Nordsjö soptipp åren 1966–1988.
Nordsjö ingick tidigare i Helsinge kommun men anslöts till Helsingfors stad år 1966. Samma år stod bron till Nordsjö klar, vilket underlättade trafiken till området. Asuntosäästäjät rf lät på 1960-talet bygga en modellförort i Mellersta Nordsjö 1 .
1970-talet
På den nuvarande golfbanas plats i Nordsjö låg tidigare den vassbevuxna Nordsjöviken 1 . Sippervattnen från soptippen rann ut i denna vik.
1980-talet
Nordsjöviken fylldes med överskottsjord och industriellavfalls aska på 1980-talet.
1990-talet
Intill Nordsjö soptipp grundades år 1990 också en jordtipp, som på tio år blev en hög kulle.
Valmets varv 1 fanns på Kalkholmsfjärdens nordvästra strand åren 1974–1987. Efter att varvet hade lagts ner, byggdes Nordsjö kraftverk 2 i området (1990). Intill kraftverket placerades industriell avfallsaska och förorenade muddringsmassor från Nordsjö hamn.
På Solviks stränder 1 och söder om Pauligs fabrik 2 fanns det ännu gamla villor på 1990-talet.
Nordsjö blev lättare att nå då metron blev klar år 1998. Köpcentret Columbus (1996) byggdes på den plats där Sasekas fabrik låg i tiden.
2000-
Aurinkolahden kaupunkimaista kerrostaloaluetta on rakennettu vuodesta 2000 alkaen.
Nordsjö hamn byggdes åren 2003–2008. Jord som blev över vid hamnbygget forslades också till jordtippen.