Alprosparken

1 Alprosparken, försöksfält för växtförädling

Alprosparken i Helsingfors är ett område på åtta hektar, där det tidigare fanns en myr med tallar. Myren hette Degermyren. Parken är öppen för allmänheten och används samtidigt av Helsingfors universitet som ett forskningsområde för växtförädling, vilket är unikt i världen. Vanligtvis är forskningsområden stängda för allmänheten.

Alprosparken har under årens lopp blivit en av de populäraste och mest fotograferade parkerna i Helsingfors under blomningstiden. Blomningsperioden börjar i slutet av maj. Trots att en enstaka buske vanligtvis blommar bara en vecka, har buskarna i parkens olika delar olika blomningstider. När rododendrerna inte längre blommar, fortsätter azaleorna blomma på andra sidan kraftlinjen ännu efter midsommaren.

Utöver stigarna och spångarna kan man beundra blommorna också på två observationsplattformer. Information om sorterna och förädlingsarbetet finns på informationstavlor på olika platser. Det finns sammanlagt 12 informationstavlor i parken.

Ett utbrett växtsläkte

Rhododendron-släktet hör till familjen ljungväxter (Ericaceae) och är ett av de största släktena inom växtriket. På svenska heter släktet rododendronsläktet. Ungefär 1 000 arter har beskrivits. Cirka 20 rododendron- och azaleaarter har fått ett finskt namn, men omkring hundra arter har provats i Finland hittills.

Största delen av rododendrerna härstammar från bergsområden på det norra halvklotet. Flest arter växer i bergen i Himalaya, i Kina och i tropiska områden i Sydostasien. I Asien växer rododendrer även i Japan, Korea, Östra Ryssland och Kaukasus. I Nordamerika växer rododendrer i Appalacherna och i bergsområden på västkusten. I Europa kan man träffa rododendrer från Iberiska halvön till Ukraina. Lapskalpros växer i arktiska områden i Europa, Amerika och Asien. Skvattram förekommer likaså i arktiska och boreala områden i alla världsdelar. Rododendrernas växtsätt varierar från låga ris som växer längs markytan till träd på trettio meter.

Rododendrernas förädlingshistoria i Finland

Förädlingsprogrammet för rododendrer inleddes 1973. I Programmet ville man förädla sådana rododendron- och azaleasorter som kan överleva i Finlands klimat. Helsingfors dåvarande stadsträdgårdsmästare Pekka Jyränkö valde ut områden där förädlingsprogrammets direktör, professor Peter Tigerstedt fick plantera sina provplantor. Jyränkö inspirerade även andra städer att delta i undersökningen. Flera försöksområden för rododendrer finns exempelvis i Brunnsparken och på olika håll i Finland, den nordligaste i Uleåborg.

Nästan 3 000 av plantorna som uppstod vid korsningarna som gjordes år 1975 i Arboretum Mustila planterades i Haga. Myrområdet dikades ut och stigar och en observationsplattform byggdes i parken. De kalla vintrarna på 1980-talet gallrade bort de svaga exemplaren, och så fick man buskar som klarar sig i Finland. I slutet av årtiondet var cirka hälften av det ursprungliga exemplarantalet kvar. Nio sorter från Alprosparken har valts ut för kommersiell odling.

Förädling av azaleor inleddes 1988, och forskningsområdet för dem finns på andra sidan kraftlinjen. Där finns också skogstädgården, som grundades år 2010 och presenterar olika hortensia sorter och arter med mera.

2 11 härdiga skönheter

I detta område, som grundades 2009, presenteras sorter som har valts ur Helsingfors universitets förädlingsprogram och kommit ut på marknaden. Som växtförädlare var Marjatta Uosukainen, och ofta används gruppnamnet ’marjatanalppiruusut’ (Marjattas alprosor) för sorterna.

’Axel Tigerstedt’

Sorten blommar vanligtvis i början av juni. Knopparnas ljusröda färg bleknar till blommornas vita färg, och under blomningstiden har busken båda färger på samma sätt som ett äppelträd. Sorten är också en bra grönbuske eftersom dess blad, som har en luddig undersida, lever kvar en lång tid. Sorten har valts bland buskarna i Alprosparken i Haga. Den har fått sitt namn efter Peter Tigerstedts bror.

’Eino’

Sorten växer till en bred buske, men blir inte särskilt hög. Blommorna är violetta med ett ljusare lågliknande mönster. Busken har rikligt med blad och blommor och är således mycket imponerande. Sorten har valts bland buskarna i Alprosparken i Haga. Den har fått sitt namn efter växtförädlarens far.

’Elviira’

’Elviira’ är den första sorten i förädlingsprogrammet som har odlats mer och för försäljning. Busken är vanligtvis under en halv meter hög och blommar i maj med klarröda blommor. Den klarar sig bra på en lagom skuggig växtplats med färsk jord. Sorten har valts bland buskarna i Elimäki. Den har fått sitt namn efter växtförädlarens mormor.

’Kaino’ • ’Vieno’ • ’Venla’

Dessa har faktiskt inte förädlats under förädlingsprogrammet, eftersom fröna har kommit från Tyskland. På grund av att buskarna visade sig vara både vackra och härdiga samt för att de blommar tidigt, har dessa tre sorter valts till gruppen med finländska rododendrer. Sorterna är olika främst i fråga om blommornas färg. ’Kaino’ är ljust rosa, ’Vieno’ rödgul och ’Venla’ ljusröd med en mörk svalg. Sorterna har inte fått sina namn efter någon, utan namnen bara passar ihop. ’Kaino’ (’blyg’) blommar minst såsom namnet anger.

’Kullervo’

’Kullervo’ är en tätt växande sort med blad som är täckta av ludd. Dess ljusröda knoppar öppnar sig till vita blommor. Busken är vacker även utanför blomningstiden. Sorten har valts bland buskarna i försöksområdet i Brunnsparken. Den har fått sitt namn efter figuren i Kalevala.

’Marketta’

Vresrododendronkorsningen ’Marketta’ blommar pålitligt. Dess tvåfärgade blommor har röda kanter och en ljus svalg. Fläckarna på kronbladen är mörka. Sorten är en medelstor buske och tål vinter bra. Bladens undersidor är täckta av ludd. Sorten har valts bland buskarna i Arboretum Mustila. Den har fått sitt namn efter växtförädlarens syster

’Mauritz’

’Mauritz’ har röda blommor och är vårens färgfläck. Den är låg och med sina små blad kan den vara ganska gles på skuggiga platser. Sorten har valts bland buskarna i Alprosparken i Haga. Den har fått sitt namn efter växtförädlarens make.

’Pohjolan Tytär’

’Pohjolan Tytär’ (Nordens dotter) är en ypperlig prydnadsbuske för norra väggar eller för platser där den är skyddad mot vårvintrars sol. Busken är bredare än vad den är hög och blommar lite tidigare än andra sorter. Dess ljusröda knoppar öppnar sig till vita blommor. Sorten har valts från försöksområdet i S:t Michel. Den har fått sitt namn efter figuren i Kalevala.

’Raisa’

Busken blir ungefär en meter hög och dess små, klart rosa blommor slår ut i blom ganska sent i juni. Sorten har valts bland buskarna i Arboretum Mustila. Den låga sorten har fått sitt namn efter Sovjetunionens sista ledare Michail Gorbatjovs fru Raisa Gorbatjova.

3 Växtförädling intresserar

I området presenteras sorter både ur Helsingfors universitets förädlingsprogram och av andra finländska växtförädlare. Området grundades 2022.

I området finns berghemlockar (Tsuga mertensiana) och jättehemlockar (Tsuga heterophylla) som är barrträd. Dessa träd som härstammar från Nord-Amerika är släkt med gran. Deras växtsätt är vackert och gracilt. Jättehemlocks grenar och toppskott hänger vackert.

Med tiden växer hemlockar till stora träd men grenarna och barren förblir gracila och lätt hängande. Hemlockar lämpar sig bäst för en skuggigare växtplats, där de har utrymme att växa och jorden är näringsrik.

’Alli’

Alprosentusiast, trädgårdsmästare Reijo Hahkala tyckte särskilt mycket om denna sort som tål kyla, och sorten började odlas mer. ’Alli’ blommar tidigt i maj och har vita blommor med gulgröna fläckar. Sortens växtsätt är kuddlikt, och tack vare dess mörka glänsande blad är den en mycket vacker grönbuske. Den har fått sitt namn efter Hahkalas mormor.

’Jussi’

Sorten är storväxt, den tål varierande väderförhållanden och har färgglada blommor. Dess blommor är ljusröda och har ett svalg med mörkröda fläckar, vilket gör att den är en av de färggladaste inhemska rododendrerna. Sorten har valts från försöksstationen i Pikis. Den har fått sitt namn efter midsommarens namnsdagsbarn.

’Kristiina’

Tack vare sitt strama växtsätt , sina stora mörkgröna blad och sin täta blomställning är busken festlig. Dess anilinröda blommor är ganska stora. Sorten har valts bland buskarna i Brunnsparken i Helsingfors. Den har fått sitt namn efter lektor Christine Tammisto som bodde i Mustila

’Suomi 100’

Den första finländska rododendronen med gula blommor, ’Suomi 100’ (Finland 100) satte guldkant på Finlands självständighets hundraårsjubileum år 2017. Sorten har valts bland buskarna som planterades i Arboretum Mustila.

’Suvi’

’Suvi’ är en låg bronsrododendronkorsning som blommar tidigt med ljusröda blommor. I början av årsväxten är blommorna röda, vilket gör att busken skiljer sig från de andra sorterna. Sorten har valts bland buskarna i Brunnsparken i Helsingfors. Historien bakom namnet känns inte.

’Terta’

’Terta’ är en korsning mellan sorterna ’Kullervo’ och ’Elviira’ och har fått sitt namn efter finsk elitplantproduktion, den redan indragna stationen för produktion av sunda plantor (Tervetaimiasema). Sortens ljust rosa blommor blir snabbt gulvita. Bladen är lätt gulaktiga.

’Tiuku’

’Tiuku’ är en gammal bronsrododendronkorsning som har kommit till parken från Arboretum Mustila. Den har sannolikt förädlats av tysken Dietrich Hobbie. Sorten har visat sig vara mycket härdig. Med sina runda blad och klockformade blommor är den en utmärkt tillägg till rododendrer som klarar sig i Finland. Sorten har fått sitt namn efter dottern till en person som tidigare arbetade i Mustila.

’Unelma’

Vresrododendronkorsningen ’Unelma’ (Dröm) är en av de arterna som valts ut för odling från Haga. Den blir stor och är vanligtvis bredare än vad den är hög. Skottet och bladens undersidor är täckta av luddartade hårliknande utskott. Sortens stora, ljust anilinröda blommor har mörka fläckar. Sorten är lättare att odla än sin syster ’Hellikki’, som har mörka blommor. Sorten har inte fått sitt namn efter någon.

4 De första finländska rododendronsorterna

I detta område, som grundades 1994, presenteras sorter som har valts ur Helsingfors universitets förädlingsprogram och kommit ut på marknaden. Som växtförädlare arbetar Marjatta Uosukainen, och sorterna kallas för ’marjatanalppiruusut’ (Marjattas alprosor). Växtförädlaren har privilegiet att ge växterna hon förädlat de namn hon vill.

Alla inhemska rododendrer och azaleor är finländska elitväxter, och har i affärer försetts med beteckningen FinE.

’Haaga’

Sorten, som har fått sitt namn efter stadsdelen, är en av de bästa bland finländska rododendrerna. Den växer snabbt till en lite över en meter hög buske och börjar växa på bredden genast därefter. När den blommar med sina klart ljusrosa blommor skiljer den sig från flera andra rododendrer. Sorten har valts bland buskarna i Alprosparken i Haga

’Hellikki’

Den krävande vresrododendronen ’Hellikki’ har purpurröda, täta blommor. Dess blad har mörkgröna ovansidor och undersidorna är täckta av ludd. Sorten behöver en växtplats som är jämnt fuktig och inte mycket solig för att busken ska visa sig till sin fördel. Den trivs bra på den här skogiga marken med myrbotten. Sorten har fått sitt namn efter växtförädlarens mor.

’Helsinki University’

Sorten har fått sitt namn efter förädlingsprogrammets skapare. Namnet offentliggjordes 1990 då Helsingfors universitet firade sin 350-årsjubileum. Sorten är en av de sorterna som bäst tål kyla. Den växer till en stor rund buske och har ljusröda blommor. Sorten har valts bland buskarna i Alprosparken i Haga.

’Mikkeli’

’Mikkeli’ (S:t Michel) är den största sorten och kanske även den som bäst tål kyla och klarar sig i Finland. Sorten har en lös, ljusröd blomställning som mot slutet blir vit. Sortens unga skott och blad är överallt täckta av hårliknande utskott. Sorten har valts bland buskarna i Alprosparken i Haga. Den har fått sitt namn efter S:t Michel stad där det också finns ett försöksområde för rododendrer.

’Pekka’

’Pekka’ är en högväxt sort som lämpar sig speciellt bra för parker. Sorten har valts bland buskarna i Alprosparken i Haga. Den har fått sitt namn efter Helsingfors stads tidigare stadsträdgårdsmästare Pekka Jyränkö. Det är tack vare honom Helsingfors har den här unika Alprosparken.

’P.M.A. Tigerstedt’

Sorten har fått sitt namn efter förädlingsprogrammets direktör Peter Tigerstedt, och var hans favorit sort. Sorten blommar flitigt och kräver både ljus och näringsämnen för att växa till en lummig buske. På skuggiga platser blir busken inte lummig. Sorten har vita blommor med rödbruna fläckar. Sorten har valts bland buskarna i Alprosparken i Haga.

5 Naturarten vårazalea

Den första azalean som börjar blomma i Haga i maj är naturarten vårazalea, vars små men mångtaliga blommor täcker hela busken. I Nordamerika växer arten i fuktiga, soliga och halvskuggiga myrartade områden. I Alprosparken finns både ljusröd- och vitblommiga vårazaleor.

Efter vårazalean börjar andra sorter blomma, och säsongen avslutas ofta vid midsommaren av en annan amerikansk art, doftazalea. Dess små blommor gömmer sig bland bladen, men dess härliga doft avslöjar den.

Bakom azaleorna finns inhemska ensorter såsom Juniperus communis ’Norrback’ och Juniperus communis ’Tapala’ samt skogsris, av vilka i synnerhet ljung trivs bra här.

6 Azaleor, doftande färgprakt på våren och på hösten

Förädlingsprogrammet för vinterhärdiga azaleor inleddes 1988. Programmet leds av växtförädlare Anu Väinölä vid Helsingfors universitet. Målet är att utveckla friska och goda prydnadsbuskar som tål vintrar i Finland och har vackra blommor och höstfärger. Många utländska arter klarar sig inte särskilt bra i Finland och i synnerhet längre norrut lider de regel- bundet av vinterskador.

Azaleaområdets blomningstid är lite längre än rododendrernas blomningstid. I förädlingsprogrammet har både mycket tidigt blommande och senblommande arter använts som föräldrar. Utöver blommorna är också buskarnas gula och orange höst färger imponerande. På grund av att azaleorna fäller sina blad, kan de odlas även på soliga platser. Då blommar de mer. Vid sidan av de starka färgerna är azaleorna mycket bedårande även tack vare sin starka doft .

År 1995 gjordes flera korsningar i syfte att utveckla en vinterhärdig rododendron som har gula blommor och är vintergrön. En del av plantorna planterades i Alprosparken, och under årens lopp kom det fram att största delen av plantorna i själva verket var rena mustilarododendrer. Det finns ändå några rododendrer med gula blommor här och där.

Över 200 år förädling

För områdena som ligger under kraftlinjen har det valts ett stort antal azaleasorter för att representera sorterna som har utvecklats under den nästan 200 år långa förädlingshistorien. De äldsta sorterna härstammar från 1830-talet och de nyaste inhemska sorterna från 2010-talet.

Två sorter från 1800-talet som upptäckts i Finland har börjats odla på nytt med finskspråkiga namn: ’Aamurusko’ (’Morgonrodnad’, Gent-azalea ’Pallas’) och ’Ruususen Uni’ (’Törnrosas sömn’, Gent-azalea ’Aida’).

7 Skogsträdgård, förskönad natur

Här presenteras olika växter som lämpar sig för skogsträdgårdar. Designstilen skogsträdgård, woodland garden, har sitt ursprung i England och tar inspiration av naturen. I skogsträdgårdar används växter som även i naturen växer i trädbevuxna områden. I planeringen strävas efter estetik. Rötskadade träd och vackra vyer passar för skogsträdgårdar. Den grundläggande tanken är att skapa en arthelhet som råder sig själv. Skogsträdgården förändras under vegetationsperioden vilket ger en orsak att besöka parken även utanför rododendrernas blomningstid.

Till vänster växer en sort av rosenhortensia med hängande blommor. Sorten hittades i Mustila och har fått namnet ’Bougie’. Svepe- och vidjehortensior är låga buskar som blommar på högsommaren. De olika sorterna av vipphortensia blommar sist. Torra blommor pryder hortensior ännu på vinter.

I skogsträdgårdens botten skikt växer lätt doftande myskmadror, som blommar i början av sommaren, och grafiskt vackra hönsbär med fyra kronblad. De blommar samtidigt med den bedårande koreanska azalean som har rosa blommor. Den koreanska azalean är en av de vanligaste buskarna i de ljusa ek- och tallskogarna och ovan trädgränsen i bergsområden i Korea. Den är en av de vackraste azaleaunderarterna och en uppskattad prydnadsväxt.

8 Artrikedom i parker genom experiment

Mellan åren 2014 och 2019 planterades nästan 2 000 specialplantor av sammanlagt 26 arter på olika håll i Helsingfors. Detta gjordes i syfte att förbereda sig på klimatförändringen och öka parknaturens mångfald. Alla specialplantor skaffades från Arboretum Mustila, som är den mest imponerande skogs- och försöksträdgården i Finland. Arboretumet ligger i Elimä. Med ordet arboretum avses en samling av olika vedväxter.

En av specialplantorna är kranskornell, Cornus alternifolia, som växer här. Du kan identifiera kranskornellen, som växer till ett litet träd, av att dess grenar växer i tydliga skikt. Kranskorneller har planteras runtom i Helsingfors och resultaten har varit goda.

På tallstammar klättrar klätterhortensior. De stryper inte träden och hindrar inte dem från att växa på bredden. Buskarter representeras av olika hortensiaarter och -sorter. En del av dessa odlas sällan i Finland: Hydrangea paniculata ’Dharuma’, ’Limelight’, ’Dart´s Little Dot’ och ’Kyushu’, Hydrangea arborescens ’Annabella’ och subsp. radiata.

Alprosparken i Helsingfors är i sin helhet en skogsträdgård. Andra parker i Helsingfors som kan anses vara skogsträdgårdar är Ullasparken i Nordsjö, Klenodparken i Ärvings, en del av Alpparken i Tölö, en del av Mejlans arboretum samt ekskogen i Annebergs park i Gammelstaden.

I Helsingfors finns också två gatuträdarboretum, på Botåsvägen och på Reihersvägen i Degerö. I gatuträdarboretumen testas hur olika arter klarar sig som gatuträd.

9 Korsning kräver tålamod

Föräldrarna

En stor vinterhärdig buske med vita blommor som blommar först när busken är gammal, och en känsligare och lägre sort med en vacker färg –> syftet är att skapa en färgglad och vinterhärdig mellanform.

Korsning

Kronbladen och ståndarna av en blomma som vill pollineras klippas bort och blomman isoleras för att vänta på pollineringen.

Pollineringen

När pistillens märke har blivit klibbigt och väntar på befruktningen, utförs pollineringen för hand med pollen av den andra växten.

Den pollinerade pistillen isoleras och blomman märks noggrant.

I september–oktober mognar fröhusen och fröna tillvaratas.

Sådd

De stoftartade fröna sås på ytan av sur torv. Fröna behöver ljus och värme samt en hög luft fuktighet. Det kan gå 5–10 år innan de korsade växterna blommar!

Resultatet

Resultatet är vinterhärdiga och vackra buskar, aldrig två exakt likadana! En rododendronsort som sätts till salu är alltid en klon. Detta innebär att buskarna av en sort är identiska till sina egenskaper.

10 Förädling av azaleor i Finland

Helsingfors universitets förädlingsprogram för härdiga azaleor inleddes 1988 under växtförädlare Anu Väinöläs ledning. I början gjordes korsningar mellan växter som växer i Finland. Senare korsades även utländska växter. De utländska ”föräldrarväxterna” härstammar från Sverige och USA.

Det uppstod rikligt med plantor av vilka över 20 000 planterades. Efter tio år hade ungefär hälften av plantorna förstörts av olika orsaker. Lovande exemplar följdes och planterades i klonförsök som observerades mera noggrant på olika håll i landet

Utöver Alprosparken finns planteringsområden i Kasberget och Botby gård. En del av plantorna har planterats i Arboretum Mustila, Kotka, Kuopio, Salo, Riihimäki och längst norrut i Uleåborg.

De bästa sorterna får ett officiellt namn och börjar odlas för kommersiellt bruk. Förädlingsprogrammet fortsätter än idag och många sortkandidater har valts genom försöksplanteringarna. De första sorterna ’Adalmina’ och ’Illusia’ kom ut på marknaden i början av 2010-talet. Sedan 2021 har även ’Onnimanni’ och ’Tarleena’ funnits på marknaden. Sorternas namn härstammar från finländska sagor.

11 Alprosparkens orörda del, en bit av Degermyren

Så här såg Degermyren ut innan rhododendrerna och azaleorna anlände. Mosstorven är ett par meter tjock. Hit kom man för attplocka hjortron ännu på 1960-talet. Idag underhålls markgrunden för kraft ledningarna genom att sly av björk och andra träd tas bort med ett par års mellanrum.

Tuvull – Eriophorum vaginatum

Tuvull och ängsull som tillhör halvgräsfamiljen är några av de mest artrika ullen på våra myrar. Den sköra dekorativa ullen är vår egen ”bomull”, som förr i tiden användes till attfylla dynor och madrasser.

Tuvullen blommar direkt efter att snön har smultit och då får den färg av ståndarnas rödskiftande ståndarknappar. Tuvullens ulltappar är frönas flyghår. De sitt er länge fast i det höga strået och tuvullen är rätt så dekorativa när den svajar i vinden.

Tuvullsfiber blandas med lammull för att användas i tillverkningen av trendiga textilier. Den används även i oljebekämpning, eftersom den har en bättre absorptionsförmåga än bekämpningsdukarna.

Skvattram – Rhododendron tomentosum, tidigare Ledum palustre

Alprosparkens minsta men mest doftande rhododendron är skvattramen, som tillhör familjen ljungväxter och rhododendronsläktet. Märker du hur dess blommor påminner om rhododendrernas blommor och att de städsegröna bladen kan vrida sig inåt på samma sätt som hos andra rhododendrer?

Skvattramen har använts i bodar och klädskåp för att bekämpa mal och i pörten användes skvattramskvastar för att jaga bort möss och vägglöss. Man ska inte smaka på skvattramen. Växten är giftig.

Men den doftar! Det är värt att komma hit under blomningstiden i juni–juli enkom för
att få känna dess doft. Turister som besökt parken har varit väldigt entusiastiska om just skvattramen.

Odon – Vaccinium uliginosum

Risväxten odon är en vanlig basväxt i våra skogar och en viktig växt för pollinatörer. De doftande blomställningarna lockar till sig bin. Även larven till violett blåvinge (Agriades optilete), en ståtlig blå dagfjäril, lever på odon.

Odonet med sin milda smak är ett superbär. Det innehåller mer C-vitamin än blåbär och har vanligtvis högre halter av mineraler och spårämnen än lingon.

Bären mognar lite senare än blåbär. Den första blåbärsbuskesorten som kultiverats i Finland heter Aron och kom till genom en korsning av odon och amerikanskt blåbär. Odonriset kan till och med bli mer än hundra år gammalt och det växer överallt i Finland.

Hjortron – Rubus chamaemorus

Hjortron är vårt mest värdefulla myrbär och den växer mest på Lapplands myrar och i ödemarkslandskap. Hjortron hör till hallonsläktet och har örtstam. Den smakar lite beskt och är mycket aromrik. Hjortronets hon- och hanblommor sitter på olika individer. Störst bär fås om humlorna utför pollineringen.

Hjortron innehåller lika mycket C-vitamin som svartvinbär. Kilopriset för hjortron som transporterats från norr till Salutorget i Helsingfors kan ligga på upp till 30–38 euro och ändå går de åt!

Samhällsekonomiskt sett är de kargatallmyrarnas avkastning som hjortronmyr större än avkastningen av trä på en myr som omvandlats till skog.

12 Över 200 år azaleaförädling

Bagare Pierre Mortier från Gent i Belgien är såvitt veterligt den första som på allvar började korsa azaleor i början av 1800-talet. Han korsade nyligen upptäckta amerikanska naturarter med varandra och med den enda europeiska arten, guldazalea (Rhododendron luteum). Dessa doftande och färgglada arter som vanligtvis har små blommor började kallas Gent-azaleor.

Efter detta fortsattes arbetet av plantskolorna M. Koster and Sons i Holland (Mollis/Kosters azaleor) och Knap Hill i England (Knap Hills azaleor). Under deras tid blev både den japanska och den kinesiska sorten av japansk azalea (R. molle subsp. japonicum och molle) kända. Med dessa lyckades man också med att förädla sorter med stora blommor. Slutligen började man förädla även den känsliga sommarazalean (R. occidentale), som härstammar från Förenta staternas västkust. Dessutom korsades sorter med varandra (Exburys azaleor), och sorturvalet började få sin nutida form.

Vinterhärdiga azaleor har förädlats både i Minnesota i USA (Lights-azaleor) och i Finland. Processen för att välja inhemska sorter pågår fortfarande, och nya sorter ska komma ut på marknaden. Bland planteringarna under kraftlinjen kan du se en stor del av azaleaförädlingens historia. Planteringarna omfattar sorter från nästan alla årtiondena under den 200 år långa förädlingshistorien.