Ordet arboretum kommer från latinets arbor, som betyder träd. I litteraturen förekommer ordet första gången 1838. Med arboretum avsågs den del av en park där man presenterade och odlade exotiska träd. Idag syftar termen på ett område där det planterats träd och buskar av olika slag och som sköts som en park eller parkskog. Arboretum kallas därför också trädslags- eller trädparker.

Dessa parker behövs för forskning och undervisning samt för växtförädling. För den stora allmänheten är parkerna intressanta besöksobjekt på grund av det rikliga antalet växter – det är som att vara utomlands!

Omgiven av hortensior i Mejlans arboretum Elina Nummi
Frön av japansk vingnöt i Mejlans arboretum Elina Nummi
Ormgranar i Mejlans arboretum Elina Nummi
Trestammad björk i Mejlans arboretum Elina Nummi
Katsura, Meilahden Katsura i Mejlans arboretum Elina Nummi

Gjord stadsnatur

”Den dynamiska perennplanteringen” i Mejlans arboretum är en experimentell plantering från 2012. Den representerar ny slags, hållbarare och mera naturlig användning av perenner, det vill säga fleråriga örtartade blomsterväxter. Modellen för planteringarna hämtas från naturen, där vegetationer består av blandningar av flera olika växtarter som växer i skikt och mellan varandra.

Skötseln av det dynamiska planteringsområdet avviker från det sedvanliga och är närmast riktgivande. Planteringen är avsedd att se ut som en blommande äng där växterna flätar sig samman till varierande och intressanta kombinationer. Fröplantor plockas inte bort och gruppen vattnas inte heller. Växtarterna får flytta sig från en plats till en annan inom planterings området. Det är naturen som styr planteringen med åren. Planteringens utseende varierar också årligen alltefter väderförhållanden och nederbördsmängder.

Planteringsplan

Perenngruppen planterades under gamla, skuggande ginnalalönnar hösten 2012. På marken breddes ut en ogräsduk av återvinningspapper och jutenät. På den lades ett cirka 20 cm tjockt lager perennjord.

Perennplanteringen består av 13 växtarter som trivs i skugga. De planerades bilda tre olika artblandningar. Kompositionen av arterna presenteras i form av riktgivande typrutor. Det finns 4–7 olika arter i varje typruta. Planteringsområdet delades in i rutor på 1,5 x 1,5 meter, där plantorna planterades enligt typrutorna.

Naturen sköter och tackar!

Provplanteringens utveckling har observerats årligen. Eft er de första åren har planteringen klarat sig så gott som utan skötsel. Den har utvecklat av sig själv på samma sätt som naturliga lundar. Helsingfors stad har åtagit sig att se till naturens mångfald. Därför kommer vi att anlägga flera dynamiska perennplanteringar i våra grönområden.

Arboretums informationstavla

  • Mejlans Arboretum

    Ordet arboretum kommer från latinets arbor, som betyder träd. Arboretum syftar på ett område där det planterats träd och buskar, och som sköts som en park eller parkskog. Arboretum kallas ibland också trädslags- eller trädparker.

    Mejlans parkarboretum anlades 1967 och är ett av tre arboretum i Helsingfors. Parkområdet hörde tidigare till Mejlans gård. I dag omfattar arboretet över 300 arter eller sorter. De två andra trädparkerna är Nackböle arboretum vid Helsingfors norra gräns intill Central parken och Helsingfors universitets arboretum intill Viks naturskyddsområde.

    Växterna i arboretet kommer från olika delar av världen. I Mejlans växer både vanliga parkväxter och praktfulla rariteter. Planteringarna fungerar också som försöksfält för nya parkväxter. De senaste åren har lovande växt nyheter och plantor från Arboretum Mustila i Elimä planterats i Mejlans arboretum. Arboretet har också flera experimentområden för perenner. Man har skaffat och skaffar plantor från finländska och utländska plantskolor, arboretum och botaniska trädgårdar.

    Arboretets specialitet är dess rosengård, en samling på etthundra buskrossorter, med en egen informationstavla. Entréportarna och en del av möblerna i rosengården totalrenoverades 2006–2007. De flesta träd och buskgrupper är försedda med namnskyltar.

    Något att se från vår till höst

    VÅR
    Fruktträdens, prydnadskörsbärens och rhododendrons blommor är en lovsång till den underbara våren. De höga lärkträden som dominerar landskapet klär sig i späd grönska. Det är just på våren som de olika gröna nyanserna i alla träd och buskar framträder. Observera också barrträdens blomning och de speciella färgerna på deras årstillväxt. Under träden växer perenner som blommar på våren, t.ex. ormöga.

    SOMMAR
    Koreansk azalea har betagande skirt ljusröda blommor i början av sommaren, magnoliornas förtjusande blommor ser nästan tropiska ut medan rönnarnas blommor har en bedövande, myskaktig doft. De olika syrenerna bjuder på en känsligare parfym och ett flertal nyanser lila. Skogsnävorna och pergolan med klätterväxter i rosengården är som vackrast.

    Den charmiga perioden för rosengårdens över etthundra buskrossorter infaller i månadsskiftet juni–juli. Då ordnas guidade rosenvandringar i parken. I augusti stoltserar bland annat hortensiorna med sina stora blomklasar. Den japanska vingnöten med vid krona har sina frön i långa, exotiskt hängande band.

    HÖST
    När mängden klorofyll minskar framträder en vacker färgprakt, i synnerhet hos lönn, körsbär och rönn. Katsurans genomskinliga, gula blad doftar som spunnet socker. Sent i september–oktober blommar trollhassel med pikant doftande blommor.

    VINTER
    På vintern ser man tydligt lövträdens och buskarnas habitus, dvs. växtsätt. Många träd har också en mycket dekorativ bark, som klart framträder på vintern. Arboretets städsegröna barrträd och buskar med sina intressanta kottar och bär har en huvudroll.